ägg

Fastan  

Påsk-fastan sträcker sig över 40 dagar, från askonsdagen till påskdagen, söndagar undantaget. Fastan påminner oss om Jesus, hur han förbereds  för sin uppgift genom att Anden för ut honom i öknen att fasta under fyrtio dagar. Anden driver inte ut honom för att göra honom svag utan för att stärka honom inför de kommande prövningarna. Traditionen att fasta fanns inom judendomen och användes när man förberedde sig inför en större prövning

Huvudprincipen med fastan är att vi ska avstå något och istället lägga vår kraft på något annat. Vi kan ge oss själva utan tanke på motprestation.  Fastan kan medvetandegöra andras behov för oss. Vi kanske inte vet om hur mycket vi har att ge.

Tanken är att hjälpa oss att fundera på oss själva, våra relationer och det liv vi lever. Hittar vi kärnan kan det förändra resten av vårt liv. Målet kan bli att försöka låta vårt inre få komma ikapp, fundera på allt onödigt som tar upp min tid – det skulle nog många av oss behöva fasta från – tid att känna efter, att komma närmare Gud men också att se och uppskatta det som jag normalt tar för givet. 

Gör fastan till en utmaning att hitta en bit av dig själv

Fastetiden och askonsdagen

Fastetiden börjar på askonsdagen, onsdagen efter fastlagssöndagen. Den kristna fastetiden varar i 40 vardagar och avslutas på påskdagen. Söndagar räknas inte till fastan. Som förebild för fastan står Jesu 40 dagar långa fasta i öknen. Man hänvisar ofta också till Moses 40 dagar långa fasta på berget samt till Elias fasta och Nineves botgöring som beskrivs i Gamla Testamentet.

I urkyrkan döpte man ofta nya medlemmar i församlingen vid påsken. Då blev fastetiden samtidigt en förberedelsetid för dopet.

Ånger och förenklat levnadssätt

Fastetiden kallar oss att ångra våra synder och vår kärlek till världen samt att söka Guds vilja. Vi tänker på den godhet och kärlek från Gud som kommer fram i Kristi lidande och död. Dessutom kallar fastan oss till en ansvarsfull livsstil och till att avstå från något till förmån för dem som lider nöd.

Förenklade matvanor och ett förenklat levnadssätt kan vara till hjälp i fastetidens andliga fördjupning. Under fastetidens inledande del betonas ångern, omvändelsen och kampen mot onska. Passionstiden – de två sista veckorna i fastetiden – koncentrerar sig på Kristi lidande.

Liturgisk färg

Den liturgiska färgen under fastetiden är violett, ångerns och botens färg. Det enda undantaget är Marie bebådelsedag, då ängeln Gabriel uppenbarade sig för jungfru Maria och berättade att Jesus skulle födas. Den dagen är den liturgiska färgen vit.

Askonsdagen

Askonsdagen firas på onsdagen som följer fastlagssöndagen. Fastetiden som börjar på askonsdagen pågår fram till påsksöndagen. Askonsdagen har fått sitt namn av att det i Bibeln beskrivs hur ånger och bot symboliseras av att man klär sig i säck och strör aska över huvudet. På askonsdagen firar man mässa på många orter.

kyrkoherde
Åbo svenska församling
Auragatan 18
20100 ÅBO
församlings- och informationssekreterare
Åbo svenska församling
Auragatan 18
20100 ÅBO

Marie bebådelsedag

Marie bebådelsedag firas till minne av dagen då ängeln Gabriel visade sig för Maria och berättade att hon var utvald att föda Guds son. I löftet till Maria uppenbaras Guds nåd i hela sin rikedom.

Marie bebådelsedag firas på söndagen mellan den 22 och 28 mars. Men om det då är palmsöndag eller påsk firas Marie bebådelsedag istället en vecka före palmsöndagen.

Av gammalt har kyrkan också firat Marie besöksdag den 2 juli till minne av Marias besök hos Johannes döparens mor Elisabet (Luk. 1:36–55). Den här dagen avlägsnades ur vår kalender år 1772. Evangelietexten har nu införts på Marie bebådelsedag som evangelietext för andra och tredje årgången.