Från 1200-talet till nutiden

Domkyrkans byggnadshistoria

Då Åbo på 1200-talet blivit landets viktigaste handelsplats beslöt man flytta det finländska stiftets biskopssäte från Korois vid Aura ås västra strand till Åbo, som låg på östra åstranden närmare havet. På Unikankare (Sömnens kulle), byggdes en kyrka av sten på den tidigare träkyrkans plats. Kyrkan stod färdig i slutet av 1200-talet och  invigdes år 1300 till domkyrka. Den nya katedralen helgades åt Jungfru Maria och Finlands skyddspatron S:t Henrik, vars reliker i samband med invigningen flyttades från Nousis till Åbo. 

Den nyinvigda domkyrkan var betydligt mindre än dagens kyrka. Den östra gavelväggen fanns på den nuvarande predikstolens plats. I början av 1400-talet byggdes ett nytt högkor. De åttkantiga med tegel dekorerade gotiska pelare som reser sig framme i domkyrkan, härstammar från detta kor. Högaltaret placerades framför det sista pelarparet i det nya högkoret. År 1649 flyttades altaret till sin nuvarande plats, det medeltida Allhelgonakapellet. På 1400-talet utvidgades kyrkan på bredden genom att en rad kapell anlades längs södra och norra långväggen. I kapellen placerades helgonaltaren, som vid medeltidens slut var fyrtiotvå till antalet. På 1470-talet höjdes mittskeppets valv till sin nuvarande nivå, 24 meter. Det lika höga Allhelgonakapellet längst i öster invigdes år 1485. Sedan dess har domkyrkan i stort sett haft den form som den alltjämt har i dag.

Däremot har kyrkans torn skadats av bränder och byggts om flera gånger. Den svåraste eldsvådan var Åbo brand, som år 1827 förstörde största delen av staden samt domkyrkans interiör och torn. Det nuvarande tornet, som tillkom efter branden, ritades av den kända arkitekten Carl Ludvig Engel. Tornet, som reser sig 102 meter över havet, har blivit en symbol både för Åbo domkyrka och Åbo stad. 

Största delen av domkyrkans nuvarande inredning är från åren efter Åbo brand. Altartavlan, som föreställer Kristi förklaring, är målad år 1836 i Sverige av hovmålaren Fredrik Westin. Altaruppsatsen i nygotisk stil är ritad av den svenska arkitekten C.G. Blom Carlsson och predikstolen av C.L. Engel. De fresker som pryder högkorets väggar och tak, är målade åren 1850–1854 av hovmålaren Wilhelm Robert Ekman, som ses som den finländska målarkonstens upphovsman. Ekmans fresker i romantisk stil har som motiv några händelser i Jesu liv samt två kyrkohistoriska scener. Den ena föreställer biskop Henrik döpande finnar vid Kuppis källa. I den andra scenen överräcker Mikael Agricola sin finska översättning av Nya testamentet till konung Gustav Vasa. 

Domkyrkans medeltida kapell, ursprungligen avsedda för helgonaltaren, blev efter reformationen gravkor för ståndspersoner. Seden att begrava under kyrkgolvet var allmän långt in på 1700-talet. Därför kan man runtom i domkyrkan se gravstenar och gravmonument över bemärkta personer. 

Av medeltidens märkesmän har biskoparna Hemming, Magnus Tavast, Olaus Magni, Konrad Bitz och Magnus Stiernkors fått sin sista viloplats i Åbo domkyrka. Knut Posse, hövitsman på Viborgs slott och berömd för den så kallade Viborgska smällen, är också begraven i domkyrkan. Isak Rothovius och de tre Gezelierna hör till de biskopar, som på 1600- och 1700-talet begravdes i domkyrkan. I sidokapellen finns gravmonument över flera kända fältherrar från trettioåriga kriget: Torsten Stålhandske, Åke Tott och Evert Horn. Domkyrkans mest kända gravmonument är Karin Månsdotters sarkofag i Kankas kapell. Efter sin makes Erik XIV:s död levde Karin i Finland och blev år 1613 begraven i Åbo domkyrka. De färggranna glasmålningarna i kapellen på kyrkans norra sida är gjorda på 1870-talet av konstnären Wladimir Swertschkoff. 

Åbo domkyrka har under sina sju sekler drabbats av hårda öden. Flera av kyrkans värdeföremål har bortrövats i krig eller förstörts av eldsvådor. En del värdefulla inventarier har dock bevarats och kan i dag beskådas i Domkyrkomuseet på kyrkans södra läktare. Domkyrkan genomgick en grundlig upprustning åren 1974–1979, då den bland annat fick modern teknisk utrustning. Med undantag för den adertonhundratalsinteriör som tillkom efter den stora branden, är Åbo domkyrka till sin grundprägel en medeltida katedral.